Bad några intelektuella om råd, va det gäller mitt bloggande.
En tyckte att jag skulle korta inläggen samt ha en tydlig nisch....Hur genomför jag det , då jag har för avsikt att ha mina livserfarenheter som nisch?
Eller dagen som den blir.
Kan bli tråkigt, eländigt och långdraget ja jag vet, men igentligen skriver jag för min egen skull, vem gör inte det ?
Men kan jag förmedla något , nå ut till någon så är jag nöjd, är väl medveten om att mitt liv inte är någon Paris Hilton stories, utan helt ärligt och riktigt en riktig askungensaga...........
Men absolut jag är lyhörd och tar till mig alla kommentarer har mognat något sen skolan...
Om vi inte syns eller hörs mer ikväll tar jag en veckas semester Kreta med barn, vännina och allt som hör till.......
När man som jag uppnåt en viss mognad, iallafall åldersmässigt.. så ser problemen plöstligt helt annorlunda ut.
Vad beror det på? är det barnsligt och omoget att sörja en kärlek som lämnar en !eller ? är det inte förenat med vuxenvärlden att bryta ihop till något riktigt romantiskt på tvn!! eller fiktiontragiskt. !?
Visst oftast när man växt upp har man en familj, några av dem kanske till och med har en som förebild.
Kanske är det inte ok att fullkomligt bryta ihop halvvägs in i filmen "Titanic" i sin vänninas knä..till den grad att man inte kunde gå ut på flera dagar.....
Men är det inte en del av det vi kvinnor iallafall vill förmedla till våra efterkommor; visa känslor, säg vad du känner....gråt vännen gråt vännen bara det känns bra för dig, jag finns här och faller du utanför ramarna så fångar jag upp dig.
Tiden går fort alldeles för fort, finns det ingen pausknapp??kan inte barnen stanna hemma bara en liten liten stund till?!.
För tillslut står man där 4 tjejer minus....dom har bytt ut en mot kärleken, ungdomen och livet.
TROTS att var och en LOVADE att alltid ta hand om en, alldrig flytta hemifrån..visst visst jag lovade nog eller vid närmare eftertanke inte alls nåt liknande.
Men visst är det smärtsamt när alla ungar lämnar boet ?! skaffar sina egna liv, familjer.
Man kan bara hoppas och önska att det oftast blir som dom tänkt/önskat sig..
Men blir det inte så, alla går vi på våra minor! så finns vi alltid i bakgrunden redo att räcka ut våra livlinor, fånga upp, trösta.
Det om något är mognad när man ser att man är behövd (och då pratar jag inte om kicks kundkö)
Någon litar på en ,någon ser det man gör och de önskar nog att man gör något som är värt att eftersträva..
Riktig genuin kärlek villkorslös, inte helt vanlig.
Mor/dotter/far relation..oavsett om det är genom blodsband eller bara kärlek eller av ingen orsak alls
Ack så viktig, sen kanske det inte spelar någon roll att man bryter samman till reklamsnutten..
Man visar iallfall att man besitter en stor dos av känslor.....
Knopparna brister när alla lämnar boet, och ja visst gör det ont....
Ibland önskar jag att jag bodde i staterna eller något annat pengakåt land. Men nu gör jag inte det jag bor i svedala (sverige),
Läs följande; jag bokar en konsultationstid hos en plastikkirurg i Stockholm i TRON om att allt skulle bli grönare än den berömda andra sidan, det var inte mycket jag begärde; större fastare byst, dubbelhakan skulle bort och få en liten rumpa. (ni som följt min blogg vet).
Vad händer; jag är naturligtvist solid för dessa utgifter, kosta vad det kosta vill med andra ord inga lån eller annat tjafs.
Då tar doktor X fram nåt som liknar en vispskål (fanns i varierande storlekar)och trycker in mitt bröst i skålen jag bara häpna det kändes så primitivt i vårat moderna samhälle; och vad bli bedömningen då tror ni ???Jo mina bröst var för STORA.....okej möjligtvist på längden det kan jag köpa....
Så nu är jag uppbokad på Huddinge igen för bröstreduktion på skattebetalarnas kostnad, för övrigt verkar Doktor x och Huddinge ha en väldigt speciell relation, skulle kunna tänka mig att det handlar om konsultarvodet..
Och allt detta för att jag inte kan säga nej....
Himla tur att tandläkaren var mer förstående!!
Men hakan och rumpan det ska jag banne mig strida för så det så....
Hade jag bott i "land of freedom" skulle mitt önskemål kunna vara att få se ut som en ödla, och dom hade fixat det.....................på gott och ont naturligtvist.
"Det är inte kvantiteten som räknas utan kvaliten" yea right...
Suck!! vad blir det av en, förändras man så mycket av åldern ? eller är det omgivningen som gör att man är tvungen till det ! (barn,make,etc).
Satt och var exalterad idag, jag och en vän skulle göra något superspontant och wild och crazy så vi bokade bara så där....personligen har jag inte så mycket ångest men då skulle ni se min vännina..som trots allt förr i tiden bodde på stränderna i thailand och plockade apelsiner medan kulorna ven i Israel (nu har vi lite delade meningar om det där med apelsinplockandet).
Bokandet innebar 1 vecka på Kreta All inclusive.....kan det bli mer tryggt och utstakat???
Tacka vet jag ca 20 år sen innan muren föll satte mig glatt på tåget mot Ungern knappt fickpengar!! båten till Sasznist. möttes upp mitt i natten av tungt beväpnad militär "passekontrolle,passekontrolle" i omgångar. Och där satt man alena, min dåvarande kärlek väntade i Budapest....
Ingen big deal tyckte man då men som sagt tiderna har förändrats..åldern gör en något mer försiktig, vad beror det på ? ju äldre man blir borde man ju lära sig sina begränsningar, eller?.
Nåja åldern gör en trött, vissa säger vis ! länkar det samman kanske ? för man kanske inte vill erkänna alla nitar man gick på då för länge sedan, För man upplevde det inte som nitar utan en del av livets skola..
Ja ja nu är det gjort iallfall, bokat och betalat på väg mot nästa stora äventyr..vad är det värsta som kan hända?? att jag kliver snett när jag går av den förbokade transferbussen som ska ta oss från flygplats till hotell.....Gudskelov att man är försäkrad.....................