Jag är mor till 4a toppentjejer och mormor till 2 gullungar, kan laga otrolig mat och trolla med knäna när pengar och frysen sinar, jag skurar,dammar och tvättar, sorterar barnens kläder för att det alltid ska vara uppdaterat gällande storlekar etc............kommer alltid ihåg matsäck,lappar och läxor till skolan och den yngsta går alldrig hemifrån utan fräsch ekologisk frukt i skolväskan (ja det där ekologiska kommer från henne själv).
Men jag måste bekänna en sak; jag kan INTE sy inte ens den enklaste uppläggning, det fallerar redan när tråden skall träs.....
Precis en sådan incident hände igår !!!
Blev jätteglad när mitt klädpaket kommit fick massor för lite pengar. Ett av de största postorderbolagen hade/har utförsäljning av sitt lager .
Nästan allt passade perfekt utom ett par byxor av lite jazzigt tyg, (9åringen har kommit hem och läser sin läxa) jag syr upp dom, hur svårt kan det va tänker jag !!!!
Sagt och gjort- baxade fram symaskinen och ser hur 9åringen tittar misstänkt på mig. Vaad undrar jag? Tjejen tittar upp lite truligt och säger ; det känns som om det inte riktigt är din grej...........eeh hur reagerar man på det? Jag gav inte upp, det däremot är inte min grej.
Måttar byxorna trär symaskinen och tänker Yeas jag ska ha dom ikväll i kombo med nåt annat trevligt nytt- ungefär där började visionen att grusas.
Jag trampar försiktigt på pedalen för nåt hastjobb är jag inte ute efter!
Och det händer INGENTING !!! jag fixar och trixar och försöker, men icke..
Då ser jag återigen min lilla "näbbiga" 9åring i ögonvrån sitta och småflina och en än gång undrade jag vaad??? Du har inte satt in kontakten!!!!!!!!det visste jag väl testade lite bara.
Fick igång skrället tillslut och hotade den yngsta med att hon INTE skulle få Sushi till middag..så det så.
Symaskinen anno okänt, bara matade på ett ställe, trots mitt frenetiska rattande och tryckande på fina knappar utan vidare instruktioner.
Ringer (som vanligt) min make : symaskinen är för gammal jag är van vid nyare grejer!!!!!!!!!!!!!(yeah right när hade jag syslöjd tro ? i början på 80-talet.)Han säger åt mig att hålla lugnet, inga utbrott nu! Är det bara jag som vet att min make känner mig? Hem kom han efter jobbet och medans jag duschar så syr han upp mina byxor på nanosekund.
Tur är iallafall att man lever och är född under den senare delen av förra milleniet för innan hade man hushållsskola för blivande fruar och mammor och tro att man då kunde säga "nix jag kan inte sy!! Inte riktigt aktuellt.
Och att en make skulle komma hem och sy.. fanns ju bara inte,.
Summa kardemumma är att jag numera har ett par byxor som är perfekt uppsydda,för se min make är perfektioninst, inget lämnas åt slumpen. iallfall om det i hans ögon inte är ett för tidskrävande projekt som "gud förlåte" stjäl tid från hans arbete/hobby.
Nåja hel och ren som Farmor alltid sa man vet aldrig vad som kan hända............
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Tänk på att jag är urkänslig för kritik....eller ja allt..